Förnyat samarbete – är det möjligt?

Nu rapporteras att de två parterna, DRK och Rwanda, i natt signerade avtalet som USA arbetat fram.

Förhandlarna i Quatar och USA är mycket nöjda! Nu återstår att se om detta dokument utvecklas till något annat än ett dokument! Vi har genom åren sett ett antal dokument, signerade och med löften om stora förändringar. Men de blev inte mer än så! En teori ger inte fred och mat åt folket.

I texten finns avsnitt som anger hur Rwandas s.k. försvarsåtgärder ska hävas och hur rebeller ska neutraliseras. Först efter att detta skett, ska det ekonomiska samarbetet mellan DRK, Rwanda och USA starta. Både DRK och Rwanda medger att det hittills gått mycket långsamt och lovar att nu öka tempot för att avtalet ska respekteras och genomföras.

Observatörer och bedömare väntar nu på att alla åtaganden och löften ska omsättas i konkreta insatser.

Även vi väntar!

Vem leder landets fredspocess?

”Den humanitära situationen i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) är en av de allvarligaste i världen just nu”.

FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres, gjorde detta uttalande för en vecka sen. Då hölls en konferens i Paris, kring temat Fred och välstånd i Stora sjöområdet. Han fortsatte: ”I tre decennier har folket i DRK uthärdat en ändlös cykel av våld, hunger, flykt och lidande. Bara i år har hundratals människor dödats och tusentals skadats. Över 21 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd. 5,7 miljoner är på flykt. Mer än 27 miljoner människor har inte tillräcklig tillgång till mat. Våldshandlingarna har blivit allt grymmare”.

Så lyfter han de pågående fredsförhandlingarna, ledda av USA och av Qatar och anger att de är ”uppmuntrande”! Men han sa också att situationen är mycket oroande och att våldet i de östra provinserna äventyrar stabiliteten i Stora sjöområdet. Han uppmanar det internationella samfundet att ge humanitärt bistånd, en åtgärd som har alltför små resurser idag.

Antonio Guterres lyfter följande:
”Denna konferens måste bli en vändpunkt”!
”Striderna måste upphöra”!
”Fredsavtalen måste genomföras utan dröjsmål”!
”DRK:s suveränitet och integritet måste respekteras”!

FN:s generalsekreterare lovar att FN kommer fortsatt att stödja alla fredsansträngningar, bland annat genom Monuscos stöd för genomförandet av en permanent vapenvila.

Så idag rapporteras att representanter för DRK och Rwanda, befinner sig i Washington för uppföljning av den överenskommelse som signerades den 27 juni. I dagens möte ska klagomål från de två parterna framföras, undersökas och man vill försöka lösa tvister. Alla är medvetna om att östra DRK är fortsatt under kontroll av AFC/M23 som får stöd från Rwanda. Anklagelserna och klagomålen är många från båda sidor. Vad detta möte leder till har inte rapporterats ännu. Kongos president befinner sig på klimatkonferensen, COP 30, i Brasilien.

Den tidigare justitieministern har från sin fängelsecell skickat en artikel till tidskriften Jeune Afrique. Han lyfter bräckligheten i landets rättssystem och bristande solidaritet hos regeringens ministrar. Han anklagar politiker som arbetar nära presidenten för att inte vara solidariska med presidenten och skriver att de arbetar för egen vinning. Någon reaktion på hans anklagelser har ännu inte rapporterats, men det är starka anklagelser som nu lyfts till ytan i en tid av mycket spänt politiskt läge.

Framtiden är mycket oviss – för alla!

Personliga intressen går före landets

”Vår ledare bryr sig inte om det krig som pågår i östra delen av vårt land! Han bryr sig bara om sin egen maktposition”.

Orden kunde vara från medborgare i snart sagt vilket land som helst i den värld vi lever i. Förtroendet för det egna landets ledare vacklar i dag i många länder.

Men orden kommer från en medborgare i Kongo.
Hur ska man svara?
Jag kan ana att det finns en förtvivlan i botten på den människa som skrev så.

Dag efter dag finns information i media om samtal som pågår gällande fredsmöjlighet och överenskommelser. Samtal pågår, avslutas, dokument skrivs, det förväntas att parterna ska signera – och ingen signering sker!

Idag har landets president talat i en samling i Bryssel med fokus på europeiska investeringar i Afrika. Han riktade sig då till Rwandas president, också närvarande, och sa sig vara villig att tillsammans med honom nå fred. ”I dag lever vi i den här situationen och det är bara vi två som kan stoppa den pågående upptrappningen”. Han uppmanar också motparten att inte längre ge stöd till M23 och att ge order till M23 att upphöra med striderna. Så anklagar han motparten för att ha brutit tidigare förslag till fred. Hans budskap har bemötts av enskilda personer och en regeringsrepresentant, som alla anser att detta var ett politiskt spel och att det ju är Kongos president som kan avbryta striderna, men inte gjort vad han lovat!

Nästa vecka ska samtal äga rum i Quatar mellan representanter för regering och M23. Det blir den sjätte förhandlingsrundan där.

Krigshandlingarna fortsätter i öster. En parallell administrativ organisation har byggts upp i Bukavu och Goma av M23 ledare. Det är inte på något sätt lugnt i området.

Ebolaepidemi nummer 16

I onsdags eftermiddag fick jag ett meddelande från en kollega i Kinshasa: ”En ny ebolaepidemi har brutit ut med 18 diagnostiserade fall varav 10 har dött. Epidemin berör ett område i Kasaï provinsen, två isolerade hälsozoner”.

I går, torsdag, finns information om utbrottet att läsa, både på nyhetssidor och på WHO:s hemsida.

Det var den 20 augusti, som en 34 årig, gravid kvinna, sökte vård på ett sjukhus i en av hälsozonerna. Hon hade de vanliga symptomen vid virussjukdom; feber, trötthet, illamående, kräkning, diarré och blödningar. Någon misstänkte ett allvarligt virusangrepp och prover togs och skickades till Kinshasa. Den 3 september kom provsvaren som bekräftade att det var viruset Ebola. Därefter har ytterligare fall diagnostiserats och senaste rapporten anger 28 diagnostiserade fall, varav 16 har dött. Bland de döda finns också sjukvårdspersonal, fyra sjukvårdare.

WHO och landets sjukvårdsminister organiserar nu hantering av denna situation. Ett problem är hur det ska gå att nå det isolerade området med utrustning. Det går enstaka flyg till provinsens huvudort, Tshikapa, per vecka och därifrån är det minst ett dygns bilfärd på dåliga vägar. Utöver material och utrustning, finns också 2000 doser av det vaccin som skall användas, för att skydda personer som varit i kontakt med smittade personer.

Senast en ebolaepidemi drabbade landet var i april 2022, då i landets nordvästra del, i Equateurprovinsen. Första gången landets drabbades av Ebola var 1976.

Nu startar alla ansträngningar för att hitta personer som varit i nära kontakt med de drabbade och vaccinera dem. Kontroller av olika slag byggs upp och sjukvårdspersonal får en extra kompetensutbildning för att bidra till bekämpningen.

Utöver rebeller som dödar folket, bidrar nu även Ebola till detta.

Kontrasternas och drömmarnas land

Hur många olika fredsförhandlingar skall det finnas för att skapa fred i Kongo? Lösningar har presenterats från samtal i USA, i Quatar och så landets förenade katolska och protestantiska kyrkors förslag. Men ledde det till det önskade resultatet? Nej. Strider, dödande och olika våldshandlingar fortsätter i östra Kongo. Nu har en ny fredsförhandlare uppenbarat sig på scenen; ”Fondation Thabo Mbeki”, som vill planera ett möte med alla politiska ledare i landet, kring temat ”Fred och säkerhet”. Regeringens representant har redan avvisat det initiativet.

Den före detta justitieministern som anklagats för att ha förskingrat medel och ställts inför rätta, skulle ha fått sin dom i onsdags. Men, det blev inget besked om domen, endast informationen att domen kommer att tillkännages ”i framtiden”. Den anklagade och hans familj väntar med oro på utslaget.

Den före detta presidenten som anklagats för landsförräderi, uppror och krigsförbrytelse, dömdes till döden av en domstol i Kinshasa för en vecka sen. Modigt gjort var min första tanke! Sen har kommentarer visat att det kan vara den sittande presidentens ”order”, som ligger bakom domen! Det är också modigt gjort, att bestämma en sån utgång! Vad händer om det blir ombytta roller?

Allt detta ger en mörk bild av landet. En ledare som bedöms göra allt för att själv få sitta kvar vid makten, advokater som är bakbundna och inte kan följa lag och rättsprinciper, rebeller som fortsätter att mörda och göra livet outhärdligt för andra. Vad är detta?

Och så kontrasten: en kyrka som under några år levt i stor turbulens och angrepp från en tidigare ledare, som inte kunde godta valresultatet, tycks nu ha kommit en bit på väg till ett nytt liv! I en årskonferens som nyss avslutats har ca 95 % av alla församlingar/grupper deltagit och visat respekt för den ledare som är vald. Delegater och ledare samlades utan att något störande moment från motståndaren inträffade. Vågar man nu tro att detta är hållbart?

Även enskilda människors omsorg om varandra och om barn som saknar allt i livet, är en kontrast till landets mörka bild. Eller att enskilda individer anar att de måste ta hand om sin kropp, vårda sin hälsa och inte följa en diet som är ensidig. För människor som lever i de inre och isolerade delarna av landet, där man i alla tider levt på fisk och kött, är det ett svårt budskap att ta till sig! Och det som nu hänt, är att de senaste veckorna, då det vanligtvis brukar finnas mycket fisk i vattendrag i skogen, nu inte finns någon fisk! En vän berättar att ”vi måste skaffa höns, boskap och fiskdammar för att överleva”. Med tillägget; ”de flesta förstår inte detta och gör inget”. Hans slutsats är att det kommer att bli många undernärda personer, främst barn, i höst. Att komma till denna insikt och veta hur man motarbetar de oönskade effekterna är också en kontrast till undernäring och svält hos befolkningen.

Kongo är verkligen kontrasternas land! Vi vill att de positiva ytterligheterna ska väga tyngre än de negativa. Men vi kan inte blunda för de negativa. Båda får oss att fortsätta i det arbete som leder framåt för individerna.

Fred. Rättvisa. Allas lika värde med rätt till undervisning, hälsovård och ett gott liv!
En dröm för många i Kongo!
Vi får bidra med vad vi kan för att drömmen ska bli verklighet.

Osäker framtid trots fredsförhandlingar

Förhandlingar för att skapa fred i Kongo har pågått och pågår fortfarande. Och detta inte bara på en plats! I Washington har det landets president tagit fram ett förslag, som också bidrar till att USA får tillgång till Kongos mineraler. I Doha i Qatar har det också pågått förhandlingar. Så finns också samarbetet mellan de katolska och protestantiska kyrkorna i Kongo, som pläderat för att skapa en ”Social pakt för fred”, som grundar sig på dialog mellan alla deltagare i konflikten. Landets president har ganska tydligt tagit avstånd från det initiativet.

Den 27 juni signerades ett förslag till fredsavtal av utrikesministrarna från Kongo och Rwanda. Företrädare för regering och rebellgruppen AFC/M23 undertecknade en principdeklaration i Doha lördag den 19 juli. Ett slutligt fredsavtal planeras att arbetas fram och signeras den 18 augusti.

De hittills signerade dokumenten har inte medfört en förändring av våldet! Människor dödas, individer förs bort, städer intas, hus och även kyrkor bränns ned. Till en del kanske detta kan förklaras med att de olika rebellgrupperna inte deltagit i förhandlingar och samtal, de har inte heller signerat något dokument.

Natten till idag dödades omkring 40 personer i en stad, norr om Nord Kivu, där brändes också den katolska kyrkan ned. Igår fick jag ett meddelande från kollegan i Bukavu, som berättade om den senaste tidens händelser. Pojkar från 12 års ålder och unga män, förs bort, ingen vet i vilket syfte, om det är en tvångsrekrytering till rebellgrupper eller om de har dödats. Alla känner oro och undrar vad som ska hända!

Kan ett signerat dokument förhindra dessa våldsutbrott? Många hävdar fortfarande att den sittande presidenten måste bort, innan regelrätta förhandlingar kan starta. Rättsprocesser pågår, det gäller f.d. justitieministern som förnekar att han gjort något olagligt, det gäller också den tidigare presidenten, som anklagas för landsförräderi. Allt som händer lämnar spår hos den växande befolkningen. Vikten av att visa på andra värden i livet, inte bara att lura sig fram och till fördelar, kan aldrig överskattas.

Kongos framtid är osäker. Vad ska hända för att fred ska skapas och bli bestående?
Vad kan vi göra under tiden? Det viktigaste är att vi inte ger upp! Det finns skäl att tro på en bättre framtid, skapad av kongoleser, utan påverkan från andra länder!

Historisk fred – kan alla jubla??

Så finns ett dokument, förberett under lång tid, utropat som en seger av presidenten i USA, diskuterat av alla politiska partier, religiösa samfund och ”tyckare” av olika slag i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Ett förberedande dokument signerades den 18 juni och det definitiva dokumentet signerades igår, den 27 juni, av utrikesministrarna i DRK och Rwanda. Detta ägde rum i Washington i närvaron av USA:s utrikesminister. De två ländernas presidenter är inbjudna till Vita Huset för ett samtal och fortsatt planering i slutet av juli.

DRK:s utrikesminister anger att bland det som nu finns nedskrivet i dokumentet, är att väpnade styrkor ska bort, civila skyddas, flyktingar ska kunna återvända och att allt ska ske under överinseende av regeringen. Det är inte något som kommer att ske på kort tid, men en noggrann planering av alla givna löften ska ske, orden ska omsättas i handling, rättvisa och ansvar ska respekteras. Detta är bara en början, inte ett slut på kriget! Ledare i Rwanda ska ha sagt sig vara villiga att bidra till freden. Men att det blir inte ett omedelbart tillbakadragande utan ett gradvist sådant. M23 finns inte med i dokumentet. Och hur kommer M23:s ledare att nu agera? Han som tidigare sagt att det är först när landets president är borta, som de upphör med sina ”aktiviteter”!

Omvärldens ledare och presidenter jublar! Inte bara USA:s president. Men – är detta verkligen ett uttryck för en ”historisk fred”, som många tycks anse? Eller kommer det att bli ytterligare ett i raden av många dokument, signerade men icke respekterade av någon? Frågan är berättigad. Befolkningen i DRK är delad, det finns de som är positiva till dokumentet och ser en framtid i fred framför sig, andra menar att detta är bara ytterligare ett dokument utan värde. Även de politiska partierna har en delad uppfattning om avtalet. De katolska och de protestantiska kyrkorna har arbetat intensivt för en dialog med M23, men DRK:s president har hittills inte visat intresse för den tanken. Men för en dryg vecka sen mötte kyrkornas representanter presidenten för att diskutera frågan! Det rapporteras att samtalet var öppet och positivt!

Vi får följa utvecklingen och vara beredda på både positiva och negativa händelser. Vad folket har att vänta, återstår att se!